Förläggargårdar

Startsidan

Om oss

Förläggargårdens dag

Styrelsen

Föreningen

Bli medlem

Aktiviteter

Kommande

Genomförda

10-årsjubileum

Mer information

Bok om Förläggargårdar

Föreläsningar i Ramnaparken

Årsmöten

Årsmöteshandlingar

Gamla Kinna By

Gamla Kinnagårdar

Aktuell information

remfabriken

Vårt planerade studiebesök på Göteborgs remfabrik kunde genomföras planenligt.
Det såg lite tunnt ut med anmälningarna i början, men när det närmade sig fylldes listan på.
Till vår medhavda fika fick vi en introduktion till besöket. Därefter följde en rundvandring med demonstration av fabrik och maskiner.
Företaget grundades 1891. Den första fabriken var en mindre byggnad av trä som brann ner i maj 1900.
Fabriksledningen beslutade omedelbart att en ny fabrik skulle uppföras, denna gång av tegel.
Den nya fabriken stod färdig 1901. Den var i tre våningar och alla maskiner drevs av en ångmaskin.
Stenkol fraktades till fabriken på den angränsande Mölndalsån.
Kraften från ångmaskinen överfördes till vävstolarna och övriga maskiner via ett system av axlar i lokalernas tak med en rem, vad annars, till var maskin. Gick det fel någonstans stannade hela fabriken.

Elektrisk drift infördes 1914 då en elektrisk motor fick ersätta ångmaskinen. Allt annat bibehölls.
En kraftig rem vävd av kamelhår förband motorn med axeln i taket. Denna rem driver fortfarande fabriken, intakt efter snart 120 år. tala om kvalitet.

Allteftersom industrierna moderniserades med individuella elmotorer till maskinerna minskade efterfrågan på vävda remmar och fabrikens lönsamhet sjönk.
I november 1977 upphörde produktionen, personalen stängde av maskinerna och gick hem och fabriken lämnades så som den sett ut sedan början av 1900-talet och fortfarande gör.

Ett år efter det att produktionen lades ner bildade några entusiaster Föreningen Göteborgs Remfabrik, en ideell förening med syftet att:
*bevara Göteborg Remfabrik som ett levande industriminne
*hålla yrkeskunskapen från den mekaniska vävnadsindustrin levande
*visa Remfabrikens verksamhet, arbetsmiljö och historia för allmänheten
Göteborgs kommun köpte in fabriken för att ge plats åt trafiken till och från E6:an. Planerna ändrades dock, och 1984 blev Remfabriken i stället byggnadsminnesförklarad gällande både byggnaden, maskinerna och övrig inredning.
Göteborgs stad äger fastigheten och står för hyra, el och vatten medan Föreningen Göteborgs Remfabrik bedriver museiverksamheten.

En del maskiner från andra textila verksamheter har efterhand samlats på Remfabriken såsom från snörmakeri- och spetstillverkning. Snören, band, spetsar, omflätade sladdar och kablar och gammeldags textiltätningslist tillverkas på dessa maskiner och säljs i fabriksbutiken.

Ett mycket intressant studiebesök som visade på ett högtstående mekaniskt kunnande men också på dåtidens arbetsmiljöförhållande.

Marks tidiga historia

– en föreläsning av Åke Carlsson 23/5 2023

Som tidigare ekonomichef i Marks kommun fick Åke vid flera tillfällen anledning att ta Marks tidiga historia i beaktan bl. a. vid kommunala beslut. Hans nyfikenhet på denna historia var väckt men tiden räckte inte till för djupare studier. Efter pensioneringen kompenserades denna tidsbrist och Åke läste flera kurser i historia vid Göteborgs Universitet.

Vi har tidigare talat med Åke om att han skulle dela med sig av sina kunskaper om hur Mark en gång formades. Detta gjorde han i kväll i Rydal. Tyvärr hade inte så många föreningsmedlemmar möjlighet att komma och lyssna men med några inbjudna gäster blev åhörarskaran precis lagom stor, 16 stycken.

Åke pekar ut Marks väg genom historien.

Åke började sin berättelse vid den senaste istiden då norra Europa var istäckt ned till söder om Berlin. Det tjocka istäcket tyngde ned marken som vid isens avsmältning succesivt höjde sig igen, en landhöjning som fortfarande inte är helt avslutad. I och med landhöjningen omformades den tidiga fornfjorden till dagens å- och sjösystem.

Berättelsen fortsatte över de första växt- och djurinvandringarna, människoinvandringen och så småningom religioninvandringen där asatron ersattes av kristendomen, kloster och kyrkbyggen.
Ny samhällsordning med organisation och lagstiftning men också krig där vår bygd härjades hårt av både de egna och av fiendekrigsmakten.

I en paus under föreläsningen bjöd Förläggargårdsföreningen på fika.

En mycket intressant och lärorik kväll som avslutades med att Åke tackades med applåder och en blomsterbukett.

Väverskans dag 2023

Även i år arrangerade Marks kommun traditionsenligt Väverskans dag andra helgen i maj.
Förläggargårdsföreningen deltog för tionde året i rad och årets deltagande blev mycket uppskattat.
Liksom förra året arrangerade vi, med ekonomiskt bistånd från Marks kommun, två ”förläggargårdsresor” genom Häggådalen.

De 30 platserna i bussen blev snabbt fulltecknade. Dessbättre visade det sig att bussen i år rymde upp till 37 sittplatser varför vi kunde tillåta några extrapassagerare. Detta gjorde att vi i år kunde erbjuda alla som önskade att åka med en plats i bussen. Totalt blev det 70 passagerare. Under färden upp till, och i, Fritsla berättade Leif-Åke Åkesson om de förläggargårdar som passerades, om verksamheten på de enskilda gårdarna och hur gårdarna bidragit till Sjuhärads utvecklingen till Tygrike.
I Fritsla gjordes ett stopp på den s.k. Förläggarkyrkogården. Där guidade Jan-Åke Stensson från släktforskarföreningen bland de pampiga förläggargravarna.

Under återresan till Kinna fortsatte Leif-Åke att berätta om gårdarna. Väl framme i Kinna var det bara att gå av bussen, gå över gatan och in på biblioteket och lyssna på Kjell-Åke Bergqvists berättelse om de många tusen väverskorna ur vars flit stora delar av den Västsvenska industrin växte fram.

Många valde sedan att ta en fika på Marks Härads Släktforskarförenings kaffeservering på Ännagården och att besöka vår utställning på övervåningen.
För de delar vår förening var delaktiga i blev det en mycket lyckad dag.

Studiebesök på Ludvig Svenssons

Föreningen förläggargårdar i Sjuhärad var den 19/4 på studiebesök på Ludvig Svenssons fabrik i Kinna. Ett 20-tal medlemmar deltog. Vi fick en mycket intressant redogörelse för företagets utveckling från det att det startade som en förläggarverksamhet 1887 på Skattegården och på 1890-talet handväveri på Lilla Sanden till slutligen ett mekaniskt väveri 1904 och senare även stickeri på företagets nuvarande plats.

Vi fick se prov på produkter från olika delar av utvecklingsperioden och hur produktionen ständigt förändrades och anpassades efter materialutveckling, efterfrågan och mode. Företaget har genom åren haft mycket duktiga vävtekniker som sett till att produkterna alltid hållit högsta kvalitet. En specialitet har varit att ”väva hål”. Företagets dominerande produkt är numera den klimatväv för växthus som de är världsledande med.

Efter genomgången följde fika och därefter också en visning av företagets eget stora växthus där de kan prova nya kvaliteter.

Ett mycket givande och intressant studiebesök på ett mer än 135-årigt familjeföretag som genom framsynthet och nytänkande kunnat behålla sin produktion på hemmaplan.

Vår ciceron Anne Ludvigson förevisade gamla provböcker varav den äldsta var från 1902.

ÅRSMÖTET 2023

Ett femtontal medlemmar hade hörsammat kallelsen och begivit sig till Ännagården i Kinna för att delta på årsmötet.
Efter att årsmötesförhandlingarna avslutats bjöd föreningen på smörgåstårta och fika.

Väverskans dag 2022

Väverskan Dag firades, som vanligt i Marks kommuns regi, i år lördagen den 14/5 under pågående Vävrunda. Utöver vårt sedvanliga deltagande med vepautställning på övervåningen på Ännagården och med kaffeservering på bottenvåningen av Marks Härads Släktforskarförening arrangerade vi i år också två bussturer genom Häggådalen upp till Fritsla där vi gjorde en rundtur runt förläggargårdarna. Vi gjorde också ett stopp vid ”Förläggarkyrkogården”, det nordvästra hörnet av Fritsla kyrkogård, där många förläggare har sina gravplatser, många med ståndsmässig utformning.
Vi hade med hjälp av ekonomiskt stöd från Marks kommun beställt en buss för 15 passagerare men när första turen skulle avgå hade det samlats det dubbla antalet resenärer. Den mycket tillmötesgående chauffören åkte snabbt och bytte till en buss för 32 passagerare. Den bussen fyllde vi vid båda turerna.
Genom Häggådalen och på rundturen i Fritsla guidade Leif-Åke Åkesson och berättade om de förläggargårdar som passerades. På förläggargårdskyrkogården guidade Jan-Åke Stensson från Marks Härads Släktforskarförening.
Det blev ett mycket uppskattat arrangemang med en anslutning långt över förväntan.

Leif-Åke berättar om förläggargårdarna i Kinna före avfärd.

Jan-Åke guidar på ”Förläggarkyrkogården” i Fritsla.

Visning på Rydal 22 April 2022

Bland bobiner och turbiner

Sen eftermiddag den 28 april var det 11 medlemmar som slöt upp vid det gamla spinneriet i Rydal för att få en rundvisning av Pontus Carlweitz, intendent på Rydals museum och tillika suppleant i föreningen.

Efter en stunds trevligt småprat och fika i hantverksgruppen Aklejas café i fabriksbyggnadens foajé inledde Pontus med en kort redogörelse för fabrikens och samhället Rydals intimt sammanlänkade historia, begav sig sällskapet vidare in i museets lokaler.

I den imponerande stora spinnsalen möts man av museets ”hjärta”, de 24 komplett bevarade ringspinnmaskinerna från 1940-talet placerade i täta rader samtidigt som man omfamnas av den omisskännliga doften av smörjolja och gamla trägolv.

Förevisning av ringspinningsmaskinerna

Pontus redogjorde sedan för hur bomull förädlas till färdigt garn genom att starta upp ett antal av de olika maskiner som ingick i tillverkningsprocessen. Här kan nämnas bland annat den engelsktillverkade flats-kardmaskinen (patenterad 1891), förspinnmaskinen (även benämnd ”slubbmaskinen”), den för sin tid toppmoderna ringspinnmaskinen av fabrikat Rieter från 1940-talet samt slutligen den något modernare tvinnmaskinen, där de spunna bomullstrådarna tvinnas samman till färdigt garn.

Pontus visar kardmaskinen

Här visas "slubben"

Utöver dessa finns ytterligare ett par körbara maskiner bevarade i de gamla spinnerilokalerna på Rydals museum. Denna möjlighet att med fungerande maskiner visa tillverkningen från råvara till garn är unik för Rydals museum.

Tilläggas kan att man i rydalsfabriken under 1900-talet även tillverkade garner av syntetfiber, såsom rayon och viskos även om det vid starten 1854 var ett rent bomullsspinneri.

Besöket i Rydal avslutades sedan med ett uppskattat besök i Rydals kraftstation, belägen invid Viskan och i direkt anslutning till spinnerifabriken. Kraftstationen uppfördes 1916, men fick helrenoveras efter en kraftig översvämning 1927. Den tekniska apparaturen från den tiden är i stort sett intakt bevarad, inklusive den imponerande generatorn. Stationen är ännu i drift men nu i Vattenfalls regi.

På väg till kraftstationen

Kraftstationens interiör

Pontus Carlweitz

Temagrupp 3

Vår förening har från Marks kommun fått inbjudan att deltaga i vad som kallas Temagrupp 3. Marks nya destinationsutvecklare Stina Hallhagen har satt ihop ett antal temagrupper med målet att utveckla kommunen som besöksmål. Temagrupp 3 omfattar förläggargårdar, konst och kultur. Våra representanter är Bengt-Göran och Leif-Åke. Uppstartsmöte hölls den 16 mars i kommunens lokaler och sedan har ytterligare ett möte hållits i Mariebergsparken och nästa sker den 1 juni på Ännagården. Vår Världsarvsansökan har rönt stort intresse och även Ännagården och hur den skall kunna utnyttjas i kommunens turistsatsning.

Utställning av vepor 2022

I samband med vårt årsmöte den 17/2 hängde vi nästan hela vår vepautställning i Kinnaborgssalen.
Utställningen fick uppmärksamhet genom såväl en artikel i BT som en filmsnutt på bt.se.
Vi disponerade salen torsdag – lördag men det visade sig att Marks Härads släktforskarförening hade en föreläsning på söndagen så våra vepor fick hänga kvar även på söndagen. Vårt besökarantal blev därmed nästan fördubblat. På fredagen sågs den av ett tiotal och på lördagen av nästan fyrtio. Vi fick många uppskattande ord om utställningen.

Leif-Åke & Bent-Göran i BT

Vepornas placering studeras ingående.

Årsavslutning 2021

Vår planerade julaktivitet på Källäng måste vi på grund av Coronapandemin ställa in. Istället samlades vi vid vårt nytända fönster i Rydal. Ett tjugotal medlemmar serverades glögg och pepparkakor och njöt av den värmande elden från Källängsgängets medhavda eldkorg. En mycket trivsam avslutning på vårt, trots pandemin, mycket aktiva verksamhetsår.

Lysande fönster i Rydal 2021

Även i år deltog vi med ett fönster i Rydal, det tredje i ordningen. Vårt tema i år var ”Kungen på Källäng”. I början av november samlades vi ett par gånger och byggde vårt fönster. Vi fick som vanligt hjälp med bygget av ”pojkarna i Rydal” och vi kunde återanvända en del av förra årets fönster vilket underlättade.

Kungen framplockad ur gömmorna

Kungen snart på plats

Bara bakstycket återstår

Våra trevliga medhjälpare

Slutresultatet

Kakelugnsuppsättning

I november genomförde vi en utbildning i kakelugnsuppsättning som en avslutning på vårt byggnadsvårdsprojekt.
Under två kvällar träffades ett 10-tal medlemmar på Nederegården Hult i Kinnahult under kakelugnssättare Allan Landéns ledning.
Vi fick först en genomgång av kakelugnens historia. De tidiga kakelugnarna krävde mycket ved. Svenska staten gav därför herrar Cronstedth och Wrede uppdraget att effektivisera kakelugnen och 1767 var de klara med sin ”moderna” version, den som fortfarande i denna dag är den brukliga.
Därefter följde en, från botten till toppen, grundlig och pedagogisk genomgång av kakelugnens uppbyggnad och funktion. Allan visade hela tillvägagångssättet i uppbyggnaden av en kakelugn. En genial idé omsatt i praktiskt hantverk av en skicklig hantverkare. Som vanligt såg det då tämligen enkelt ut. Två mycket trivsamma och lärorika kvällar.

Teater på förläggargård

Vilken dag det blev!
Idag har det äntligen spelats teater igen på förläggargården Källäng, som en del i vår förenings tioårsjubileum. På gården finns en inomhusteater som inte använts på 170 år, men som nu användes igen med ett antal medlemmar som imponerad publik.

Över 100 personer trotsade sedan duggregnet och såg pjäsen ”Kungen på Källäng” spelas på gårdens framsida, med fika efteråt.

Dessutom spelades det välbesökt teater även inne i Kinna, där stycket ”Champagnefrukost” spelades nedanför förläggargården Sanden.

Allt som allt en mycket lyckad dag, ett festligt jubileum och en stor glädje. Tack alla som kom!

Historisk resa i sjuhärad

En historisk resa genom Sjuhärad

I lördags samlades delar av Förläggargårdsföreningen för en studieresa genom Sjuhärad. Som guide medföljde Christer Ahlberger, professor i historia vars berättelser fängslade både medlemmar och förbipasserande. Dagen började i Svenljunga där Ahlberger berättade om den tusenåriga historia som finns i jordlagren under torget. Resan gick sedan vidare till Limmared där historien om glasbruket och dess betydelse för adeln runt Åsunden berättades. Efter det väntade ett uppskattat besök med guidning på Källebacka gård, utanför Marbäck. En gård som inte minst är känd genom filmerna om Änglagård men också tack vare sin mycket spännande historia, insatser kopplade till byggnadsvård och på senare år både café, butik och bryggeri i den intilliggande ladan. Efter det väntade en kort föredragning om skottet på Åsunden och sedan ett besök på torget i Ulricehamn där Ulricehamns utveckling var temat. Dagen avslutades på Wärenstams i Borås där föreningen deltog i en teaterworkshop tillsammans med Lennart Eriksson och Gunilla Rydholm-Eriksson. Aktiviteterna under dagen var en del av en förstudie för ett projekt kring textilt kulturarv, som arrangeras av Förläggargårdar i Sjuhärad med stöd av Boråsregionen och Sjuhärads kommunalförbund.

Byggnadsvård i fokus hos snickerimästaren

Under året driver föreningen Förläggargårdar i Sjuhärad ett byggnadsvårdsprojekt. I onsdags var det dags för ett besök hos snickerimästare i Henrik Andersson i Torestorp.

Hittills har projektet inneburit ett flertal aktiviteter, däribland en workshop på förläggargården Källäng på temat att restaurera gamla fönster samt en kurs i lerputsning. Projektet drivs av Förläggargårdsföreningen med stöd från Sparbanksstiftelsen. I onsdags stod finsnickeri i fokus när föreningen samlade ett 30-tal personer hos Henrik Andersson i Torestorp. Henrik driver Torestorps Finsnickeri sedan ett par år tillbaka och är en mycket meriterad snickare, bland annat med deltagande i både SM och VM i möbelsnickeri på sitt CV.

Henrik berättade inspirerat och med inlevelse om hantverket och hans egen resa, från mångårig anställd till egen företagare. Extra imponerade var åhörarna över Henriks fantastiska lokaler, en gammal ladugård som tidigare tillhörde församlingen i Torestorp som Henrik köpte och renoverade till ett högklassig snickeri med allt från traditionella maskiner till modern laserteknik.

Projektet rullar vidare under året och framöver kommer fler föreläsningar, kurser och aktiviteter att anordnas.

Victor Fridén

Föreläsning om konst & ting

Konst och ting på tapeten i kommunhuset

Hur dekorerades de svenska hemmen under 1800-talet? Den redogjorde konstvetaren Bengt-Göran Johansson för när han föreläste i Kinnaborgssalen under onsdagen. Bengt-Göran tog med åhörarna på en spännande resa genom de olika stilepokerna och fokuserade inte enbart på konst under den timmeslånga föreläsningen, utan även på vackra ting som möbler, vaser och ljusstakar. En del av föreläsningen vigdes också åt tapeter med särskilt fokus på panoramatapeter, som det faktiskt finns exempel på även i närheten. Bland annat på Olsagården i Skene och Kronogärde i Fritsla. Bengt-Göran är engagerad i föreningen Förläggargårdar i Sjuhärad som arrangerade föreläsningen, med stöd av Tore G Wärenstams stiftelse och i samarbete med Studiefrämjandet.

Victor Fridén

Föreläsning om mor anna

Föreläsning om Mor Anna

Tisdagen den 18 juni var Bo Scharping, Viskadalens folkhögskola, inbjuden att föreläsa på Kronäng.
Anledningen är den nyligen publicerade skrift som Scharping tagit fram om förläggaren Mor Anna, verksam på Sälgered i Seglora (det som idag utvecklats till Viskadalens folkhögskola). Mor Anna levde ett spännande och innehållsrikt liv och hennes förläggarverksamhet lade grunden till en stor förmögenhet. När den delades mellan hennes arvingar var de sedan med och grundade både SKF och Volvo. Bo Scharping föreläste också om storytelling och hur man gör för att upptäcka och berätta en god historia.
Allt som allt en mycket lyckad kväll i det ljumna sommarvädret.
Tack alla som deltog!

Förläggargårdsdagen blev en succé!

Det blev något av en folkfest i lördags med cirka 300 besökare på Kronängs gård. Tur med vädret och flera andra evenemang i trakten är nog förklaringen bakom tillströmningen, så stort intresse har vi knappt sett tidigare på en enskild gård. På Kronäng hemma hos vår ordförande Thomas Andrén var det öppet hus med visning av 1700-talsmiljöer, utställning av våra vepor samt föreläsning med Christer Ahlberger från Göteborgs Universitet, på temat Bondeherrgårdar vilket föreläsaren också sammanställt en bok om. På Ännagården anordnades prallellt en föreläsning om gårdens historia där vår egen Leif-Åke Åkesson talade för åhörarna. Allt som allt en verkligt lyckad dag med många intressanta möten och samtal.

Söndagen 10/3 träffades Förläggargårdsföreningen för Verksamhetsutveckling,

på Wärenstams i Borås.

Det diskuterades en mängd olika punkter, bland annat marknadsföring och vårens aktiviteter.

I början av maj kommer det anordnas förläggargårdsdagar under veckan i samband med Väverskans dag i Kinna. Det kommer erbjudas olika aktiviteter för att både uppmärksamma historia och få visa upp de vackra gårdarna. Stöd erhålles från Tore G Wärenstams stiftelse.

Mötet handlade även om hur marknadsföringen ska utvecklas, en idé är att skapa små teaterstycken som sedan kan spelas upp för besökare. Såväl Markbor som utifrån. Det projektet finner stöd från Sparbankstiftelsen.

En satsning ska också göras på Instagram och Facebook för att nå ut till människor,

genom att visa upp hur otroligt vackert det är med naturen och gårdarna.

Marknadsföringen är väldigt viktig för att nå ut till nya målgrupper och det satsas hårt för att kunna göra det.

Föreningen är engagerad och vill verkligen nå ut för att sprida sin kunskap, få chansen att visa upp historian och arrangera lustfyllda aktiviteter för alla åldrar.

////////

Julia Högberg

Historiskt besök med goda Mark historier

I Torsdags gjorde PRO, kinna ett besök på Förläggargården Kronäng.

En fullspäckad em, som förgylldes med god fika och härlig gemenskap.

17 00-talshus.

En av höjdpunkten var guidning kring och i det äldsta huset.

Här kunde man se kläder , böcker och redskap som använts i såväl verksamheten

som i det privata boendet.

En av höjdpunkterna var den lönelista för Väferskorna som förläggaren Anders Larsson

undertecknat den 2 Januari 1862 !

Marks Unika Historia

Besökarna var ivriga, intresserade och inte minst kunniga. Vilket kan förklaras med alla de studietimmar man lagt ned vid sina träffar före besöket. Gruppen träffas regelbundet sedan några år tillbaka och är även fortsatt intresserade av att gräva djupt i Marks Historia.

Rörande överens om att Tygriket aldrig blivit Tygriket och Mark inte varit vad det är idag - utan all den

viktiga verksamheten som Förläggarna på sina gårdar bidrog till.

Inte minst med hjälp av alla duktiga väverskor ute i torpen och sedan också aktiva knallar,

som flitigt sålde de fina hantverken.

Under vecka 19 kommer detta att lyftas fram rejält med olika arrangemang.

Besöket på Kronäng leddes av föreningen förläggargårdar och L-Å Åkesson påtalar att det finns massor man kan göra framöver. Ett sådant ex är ökad samverkan mellan varandra, kommun och organisationen för besöksnäring.

Med vänlig hälsning,
Julia Grönberg

Studiebesök på Ljungbergs Textil

Föreningen arrangerade den 7/11ett studiebesök på Ljungbergs Textil.

Ljungbergs - ett företag med historia

Erik Ljungberg (1907-1983) grundade Ljungbergs Textiltryck AB 1948. Han var en ivrig förespråkare av bevarande och förvaltande av svensk designtradition. Han var på sin tid landets skickligaste textiltryckare, bland annat anlitad av Svenskt Tenn för produktionen av företagets Josef Frank-tyger. I botten var Erik Ljungberg ingenjör och grafiker (litograf), men han hade även en textilutbildning från Norrköping som vävare och spinnare. Erik hade en omvittnad känsla för textil mönsteråtergivning. I sitt arbete med Signerad Textil bidrog han med långt mer än bara det trycktekniska, bland annat skapade han flera unika tygkvaliteter i syfte att bättre återge enskilda mönsters karaktär och känsla.

Efter att ha arbetat på företag som Almedahls och Slöjdföreningens skola i Göteborg köpte Erik en gammal snickerifabrik i Floda, norr om Göteborg, där han startade sin egen verksamhet. Namnet Ljungbergs Textiltryck kom med åren att bli starkt förknippat med orten Floda. Erik drev företaget tillsammans med sina syskon och brodern Einar (1906–1994), som var konstnär, var aktiv i verksamheten och har bland annat formgivit mönstret Vår.

Genom åren har Ljungbergs haft många olika ägare och 2008 flyttades tryckeriverksamheten till Rydboholm, utanför Borås, där den fortfarande är kvar. Här arbetar nio personer med stor kunskap och lång erfarenhet av tillverkningen. Tryckmetoderna som används är det exklusiva handtrycket och rotationstryck. De tryckta tygerna efterbehandlas på plats så att de ska hålla länge och så att färgerna fixeras.

Sedan 2015 äger Berghems Väveri AB varumärket Ljungbergs.

Ett 15-tal föreningsmedlemmar mötte upp och fick en mycket intressant genomgång av Ljungbergs verksamhet och en rundvandring i lokalerna där de olika momenten och maskinerna i tillverkningsprocessen visades. Det gavs också möjlighet att i butiken handla av de unika handtryckta tygerna.

Tryckbordet för handtryck - 65 meter långt!

Till vänster hänger gamla schabloner

Tvättmaskinen

Vi välkomnades i butiken

Exklusiva handtryckta tyger

Schablonerna tillverkas med fototeknik

Färglabbet

Förläggargårdsvandring i Fritsla

Föreningen arrangerade på kvällen den 22/8 en rundvandring bland förläggargårdarna i Fritsla. Vi hade tur med vädret, det blev en riktigt fin kväll.

I Fritsla genomfördes aldrig laga skifte. Bara en gård, Månsagården, flyttades och hamnade några hundra meter utanför centrum och endast en av de kvarvarande, Skyttegården, har senare försvunnit.

Vandringen började med en fika på Centrumkaféet där vi också fick en introduktion till vandringen och till Fritsla. Under sakkunnig ledning av Kenneth Persson, assisterad av Jan-Åke Stensson, vandrade vi sedan runt bland gårdarna. Vi började med Hansagården följd av Klockaregården, därefter Bergagården och då fick vi också se var Månsagården och Skyttegården legat. Via Lilla Bengtsgården och Andersgården tog vi oss sedan till Stommen där gårdsägaren Bo Andén berättade om gårdens förflutna. Slutligen tog vi oss till Kronogärde där vi efter en kort presentation av gården fick komma in och se den unika panoramatapeten från början av 1800-talet. Två systrar från Kronogärde införskaffade var sin panoramatapet. En av systrarna var gift i Olsagården i Skene och hennes tapet sattes upp där och finns fortfarande kvar. Den andra systern övertog Kronogärde men dog tidigt och dyrgripen blev liggande kvar ihoprullad på vinden till 1954. Då överraskade nuvarande ägares mor sin man och satte i hemlighet upp tapeten till hans 60-årsdag. Det var svårt att slita deltagarna från den fantastiska tapeten och det charmiga hemmet och när vi kom till vandringens slutmål, förläggargravarna på kyrkogården tvärs över vägen, hade mörkret börjat lägga sig. Ett tjugofemtal föreningsmedlemmar deltog i den mycket uppskattade vandringen.

Kronogärde

Den franska tapeten

Bergagården

Stommen

Förläggargravarna på Fritsla kyrkogård

Föredrag i Ramnaparken sommaren 2017

Under tiden 11/6 - 24/9 2017 visade föreningen sin utställning om förläggargårdar i Redskapsboden i Ramnaparken i Borås. Under utställningen arrangerade föreningen fyra föreläsningar i utställningslokalen.

2017-07-02 talade Leif-Åke Åkesson om "Vävnadsförläggningens betydelse för vår indstrialisering".

Föredraget finns i sin helhet under hemsidans rubrik Mer information.
2017-08-06 talade Bo Scharping om "Från Sälgered till Kina - Mor Anna och Asken".

Ett uppskattat inslag som drog ca 25 åhörare, d.v s fullt i lokalen.

2017-08-20 talade Bengt-Göran Johansson om "Konst i hemmen under 1800-talet - förläggarnas storhetstid".

En mycket lyckad föreläsning där lokalen blev fylld av intresserade åhörare.

Bengt-Göran väckte mångas intresse.

2017-09-10 talade Christer Ahlberger, assisterad av Thomas Andréen, om "Bondeherrgårdar, Förläggare och Kulturarv"

Ett nymyntat begrepp introducerades, bondeherrgårdar. Sjuhärads förläggargårdar innefattas i detta begrepp och är således inte ett unikt fenomen utan något som förekommer i alla våra landsändar men som resultat av andra verksamheter än textil förläggarverksamhet. Exempel är Havregårdar i Dalsland, Kaptensgårdar på Västkusten, Bergsmans(förläggar)gårdar i Bergslagen och i Hälsingland Hälsingegårdar. Under 1800-talets första hälft gick världsekonomin på högvarv. Företagsamma bönder utnyttjade sin trakts möjligheter och de lyckosamma, som också gynnades av dåtidens skattesystem, skapade snabbt ofattbart stora förmögenheter som bl.a. användes till att bygga stora hus - bondeherrgårdar. Blomstringstiden blev kortvarig, industrialiseringen och den därav följande samhällsomdaningen ställde nya krav och de stora byggnaderna blev många gånger snarare en belastning än en tillgång. De blev stora, ödsliga, illa underhållna och lågt värderade. Nu i en ny tid med ny ekonomi har nya verksamheter inom service-, tjänste- och upplevelsesektorerna skapat nytt värde i de gamla byggnaderna som börjat återfå lite av sin tidigare glans. Många är numera både vackra, välskötta och värdefulla.

Folk från hela Sjuhärad kom för att lyssna.

Resa till Curmanska villorna i Lysekil

Förläggargårdsföreningen företog den 17:e juni en resa till de Curmanska villorna i Lysekil.
Villorna besöktes i strålande solsken. Dagen innan hade det kommit 130 mm regn, vilket är anmärkningsvärt mycket.
Vi blev guidade initierat av släktingar till professor Carl Curman under 1,5 timme.

Carl Curman lät uppföra två bostadshus invid Lysekils badinrättning. Husen är prefabricerade och byggdes av AB Ekmans Mekaniska Snickerifabrik i Stockholm och monterades på plats. Det första huset på platsen uppfördes 1873 och annexet Lillstugan 1878. Efter det att Storstugan brunnit, uppfördes en ny 1880 med Hugo Hörlin som arkitekt.

Husen är ritade i fornnordisk stil, med förebilder både i kontinentala hus i schweizerstil och norska äldre trähus, och ornamenterade med drakar och ormar. De är väl bevarade från sekelskiftet såväl utvändigt som invändigt. Möblerna i ek är formgivna av August Malmström och friserna med motiv ur Sigurd Fafnesbanes saga i Storstugans högloftssal gjorda av Hanna och Mårten Eskil Winge.

Villorna förvaltas idag av släktingar till Carl och Calla Curman genom AB Curmans villor i Lysekil. De är byggnadsminnesförklarade.

Utdrag från Wikipedia.

Föreningen tilldelas Sveriges fana 6/6-2017

Vid nationaldagsfirandet i Stadsparken i Borås förärades Föreningen Förläggargårdar i Sjuhärad en fana.
Denna överlämnades av årets nationaldagstalare Minna Engström Heino. Elisabeth Andrén med maken Thomas mottog fanan med vördnad.

Förläggargårdsdagen / Väverskans dag 14/5-2016

Förläggargårdsdagen 2016

Föreningen valde att i år genomföra Förläggargårdsdagen i samarbete med Väverskans Dag och Vävrundan. Aktiviteterna genomfördes 12-14/5. Förläggargårdsföreningen erbjöd besökande möjlighet till boende på Hult och Lydde och hade öppen Förläggargård på Kronäng och på Ännagården där föreningen i samarbete med Marks Härads Släktforskarförening visade delar av Förläggargårdsutställningen under lördagen medan Släktforskarföreningen arrangerade kaffeservering. Två föreningsmedlemmar fanns på plats i Ännagården för att komplettera utställningen och för att svara på frågor.
Vi kunde räkna in ett 60-tal besökande och fick tillfälle att berätta om gårdarna och verksamheten där. Utställningen var mycket uppskattad och många av besökarna uttryckte också tillfredsställelse med att de äntligen fick se Ännagården från insidan.

Vävning på Kronäng

Utställning på Kronäng

Utställning på Kronäng

Utställning på Kronäng

Besök från Svenska Turistföreningen (STF Borås) 4/10-2015

Svenska turistföreningen ( STF Borås) genomförde en lyckad och mycket uppskattad dag på förläggargårdar i Mark den 4 Oktober.

Bild 1 Besök i ett anrikt lager med starka anor.

Bild 2 Träff med berättelser av Förläggarn på Kronängs Gård.

Bild 3 Gårdsbesök på Källäng

Föreningspresentation

Vid vårt möte med De 7H kulturhistoriska förening i januari kom vi överens om att vi skulle komma till ett av deras möten och presentera vår verksamhet. Detta ägde rum den 4/11 vid deras berättarafton. Leif-Åke Åkesson och Bo Scharping representerade vår förening. Leif-Åke presenterade oss och vilka aktiviteter vi ordnat/deltagit i under de gångna åren. Bosse berättade sedan den osannolika framgångssagan "Från Selgered till Kina". Mötet var välbesökt, lokalen var fullsatt, nästan 40 personer kunde räknas in. Vårt besök rönte stor uppskattning och flera Förläggargårdsböcker såldes. Ordf. Irene Arvidsson uttryckte önskemål om ett studiebesök under nästa år liknande det som Textilhistoriska Sällskapet gjort tidigare i år och även om framtida samarbete mellan föreningarna.

Bosse berättar

Atelje Westragothia, studiebesök 14/3.

I torsdags kväll samlades ett 15-tal medlemmar till ett studibesökpå Atelje Westragothia, en unik vävstuga, som specialiserat sig på kyrkliga textilier. Man tillverkar prästskjortor, stolor och biskopsmössor såväl som altarförhängen, kollekthåvar och mattor för kyrkorummet.
Alla alster är unika hantverk, all tillverkning sker på beställning. Kunderna är församlingar i, istort sett, hela Sverige men med tyngdpunkten i västsverige.
Allt vävs i speciella kvalitetsvävstolar, vävstolarnas Rolls Royce, konstruerade av Ulla Cyrus och tillverkade på AK:s snickeri i Öxabäck.
Vid tillverkningen används nästan uteslutande naturmaterial, framför allt ull.
De två ägarna, Helena och Karin, lotsade oss genom tillverkningen, från skiss till färdig vara. Alla produkter är unika och varje produkt har, från början till slut, tillverkats av en och samma person.
En mycket imponerande verksamhet , ett unikt hantverk, som bevarar en unik hantverksskicklighet. En kvalitet som maskinell tillverkning inte kommer i närheten av.
Kvällen avslutades med fika, te eller kaffe och gott tilltugg.