Året efter, 2012, blev Hälsingegårdar världsarv. Tanken på världsarv slog rot i föreningen. Hur stark var Häggådalens historia? Redan samma år gjordes ett studiebesök i Hälsingland. Det både uppmuntrade och förskräckte.
Häggådalen är unik såväl materiellt som imateriellt och, enligt föreningens mening, lika betydelsefull som gårdarna i Hälsingland. Men mäktade denna lilla nystartade förening med detta? Lite övermäktigt kändes det, det behövde ligga till sig och mogna.
Efter att ha legat och grott i närmare 10 år togs tanken upp på nytt, nu av historieprofessor Christer Ahlberger vid Göteborgs Universitet, uppvuxen i Mark och med släktband till förläggarsläkterna.
Med professorn bakom sig kände man sig nu mogna att ta itu med utmaningen. En grupp med ett par representanter för föreningen tillsammans med Christer Ahlberger tog sig an uppgiften.
Med professorn bakom sig kände man sig nu mogna att ta itu med utmaningen. En grupp med ett par representanter för föreningen tillsammans med Christer Ahlberger tog sig an uppgiften.
Hur har det gått? Hur långt har vi kommit?
Projektet har en egen hemsida, där beskrivs bakgrunden till ansökan, vad ett världsarv är och vad som krävs för att komma i fråga. Där redogörs för projektets arbete hittills och vad som återstår innan det avgörs om Häggådalen kan nomineras till Unescos världarvslista.
Hemsidan nås på: https://www.haggadalen.com